Bump in the road

De mörka påsarna finns fortfarande kvar efter två dagars vila,är det värt all denna trötthet.Man bygger upp sin flykt från det,men man slutar ändå alltid där igen!Alla säger att när man väl har kommit in i det så kommer man aldrig ifrån det helt.Nästan som om man förklarar det som en drog!Själv antar man det att de är dem lätta pengarna som flödar in,fem timmar av fejkat smile och ett gratis "tränings" pass kan man ha 1000 spänn extra gott i plånboken hem .Usch!Man är 20 o redan veteran i skiten,7 år i nacken och en massa lovanden att ta sig ur det..Så frågan lyder hur tar man sig ur det?Denna älskade krogvärld!Men då kommer följd frågan vad finns de för alternativ?!kontornisse?!man går in i vägen av tystnaden o alla dryga jävlar som bli rädda om man säger något mer en hej till dem.Advokat?Kan gå om man vill tillbringa sitt halva liv till studierna o en tredjedel till praktik.Läkare?! det skulle göra min far o alla andra iranier för "stolta"(att bli en vanlig iranie är utesluten,respekt dock till dem som blir de).Ekonom?! de enda jag får i min hjärna är min pappas replik under alla år med matte studier-Du är iranie,skäms du inte?/dock med ironi i de! Va finns de mer? massor! Men vad är de rätta för än?! Tror alla ställer sig den frågan,men hur jävla lång tid skall de ta för att få de rätta valet!