Kokz värld..

Solen skiner idag men jag känner migblå som en vinter som väntat i 500 år,
våren är äntligen här men det värst av allt är att istället så fäller jag en tår.
Varför vill man alltid ha det man inte kan få?Man inser det aldrig heller,man går där hoppas,väntar och längtar.Men man vet redan hur det slutar?!

Man lever på genom andra.Ex en av ämnerna jag syftar på är sommaren:Syrran fixar jobb och de enda man gör är att jobba,sen fastnat man där.Läste en text eller inlägg på en sida som fick mig att tänka.Att man lever det roliga livet men det är inte roligt längre för att det är roligt.Och man vill ha de "tråkiga" livet. Visst, det fanns svåra tider som nu!Fast då fanns allt och alla där, nu är det utspridda och inte mottagliga som de var en gång tiden.Jag saknar verkligen min syster,trodde verkligen inte jag skulle kunna sakna henne så mycket!Men att ha någon där,nu är det liksom 5 min samtal och vi måste sluta prata.Istället för att sätta sig på bussen i fem min och man var hemma hos henne!Det är tomt bara för tillfället,ingen motivation alls! Vad vill man göra? va vill man bli?vem vill man bli? Och vågar man göra det?! Eller skall man leva upp till sina föräldras dröm!

Vi hade möte i fotbollen idag och kom fram till att vi har spelat i 8 år som lag nu.Men märker man det?Absolut inte.Skämdes verkligen över hur mycket vi har tappat respekten mot varandra och våra tränare.Att en tränare säger rakt ut att han känner sig orespekterad?! säger någon något? neej! och han är den enda tränaren som har vart med dessa nio år och inte lämnat oss. Visst , han är kanske inte världens bästa tränare men han försöker iaf.Och sen kommer de tre andra tränare som tränat damer och va gör vi?Jo,vi skrämmer bort dem! Och jag saknar den tiden vi kunde spela fotboll 5 timmar varje dag tillsammans och hade glädjen i det.RESPEKTEN!Vi kan inte spela så mycket nu men bara känslan att de inte var bara bullshit hela tiden! Vi kom ,vi tränade och hade glädjen i det.Närvaron är skitsamma men attityden mot varandra. Saknar bara gamla gänget! Då vi kollade på film,eller eldade upp skogen och vi skrattade åt ingenting eller idiot saker i timmar! Bara för man blir äldre behöver man inte snacka massa skit och ändra sig helt.Visst aktiveterna kanske men inte attiyden!